"Du kan inte nå din medmänniska i hennes innersta om du inte möter henne i Jesus". Så inleder Wilfrid Stinissen dagens text i min andaktsbok. En text som avlutas med "Ett möte på djupet leder alltid till ännu större djup."
Jag trivs allra bäst i djupet av mig själv. Och jag har kommit att erfara vad Stinissen skriver, att när jag befinner mig där då kan jag nå den andra människan i dennes innersta. "Djup ropar till djup" som det så vackert står i Psaltaren 42:8.
Mitt djup rymmer en stor portion allvar har jag insett, liksom en djup frid och en speciell sorts glädje. Jag blir glad när jag ser en ny liten planta inte så långt ifrån ett vuxet träd. Jag blir glad när jag ser kärleken mellan människor. Jag blir glad när livet segrar i olika former och uttryck. Jag blir glad när en människa visar sin sårbarhet och delar sitt djup med mig. Jag blir glad när människor hjälper Skapelsen att återhämta sig. Jag blir glad när Gud når fram till en människa.
Denna morgon fanns redan Sötnosen uppe med sin bild hos Svenska kyrkan i Florida såg jag när jag scrollade lite på Facebook. Det dök också upp en bild i flödet fylld av olika produkter med Herregud & Co från bokmässan. Då insåg jag något. Det är inte vad jag vill med Sötnosen, att hon ska finnas på muggar, almanackor och annat skojigt. Det är något som skaver i mig. Jag tänker på den där scenen i evangeliet. "Jesus gick till templet och drev ut alla som sålde och köpte där. Han vällte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor." (Matt 21:12)
Sötnosens bästa vän Anden är inte till salu.
Herregud & Co är en härlig liten filur. Uppmuntrande, med ett kärleksfullt budskap som når många och tilltalar de flesta människor. Sötnosen däremot talar om Gud. Herregud & Co är som en sjufilig motorväg. Budskapet når fram även om man bara scrollar förbi det. Sötnosen är som en grusstig. Man måste köra av motorvägen, stanna bilen, kliva ut ur fordonet och gå in bland buskagen för att ana något av det budskap hon kommer med. Hon är därför inte kommersiellt gångbar. Det går inte att tjäna pengar på henne, att bli världsligt rik och berömd. För hon lever på djupet i mig och talar till djupet i den andre. Man måste stanna upp och sätta sig ned om man vill ta emot vad hon erbjuder. Guds liv.
Jag undrade nyligen vem den här lille krabaten var som dök upp i mitt ritblock en dag. Han liknar min Dockegossen som jag hade när jag var barn. Jag kallade pojken för Gåvan och var verkligen nyfiken på vad han hade i sin ryggsäck. Nu i onsdags fick jag svaret. Det är ärkeängeln Mikael och med hjälp av ryggsäcken skyddar han sina vingar.
"Kom Sötnosen", säger Mikael. "Ditt hem är himlen." (Upp 12:12)
Sötnosen vill vara en vän som berättar om sina vänner Anden, Jesus, Himlapappan, Mikael m.fl. Sötnosen vill ta plats i böcker. Böcker som består, som man är rädd om och sparar till nästa generation barn (och vuxna). Sötnosen vill tala från djupet där hon lever, till djupet i den andra människan. Från Guds hem där hon bor, rakt in i hjärtat på den människa som längtar hem till Gud. Detta i bilder och liknelser så att varje människa kan ta till sig budskapet där den befinner sig just nu i sitt eget inre och på sin resa med Gud.
Herregud & Co behövs på Facebook och på bokmässan. Och jag ser nu också hur och var Sötnosen behövs. När jag var på väg att somna natten mellan onsdag och torsdag blev jag tvungen att stiga upp för jag fick en idé kring Sötnosenböcker som jag var tvungen att nedteckna. Den kändes så självklar.
För väldigt många år sedan fick jag se mig själv som en gammal kvinna på 80+. Jag satt i en stol där jag läste och berättade om Gud för ett barnbarn eller barnbarnsbarn. På något sätt kommer det barnet att vara med att förvalta och föra vidare den berättelse om Gud jag tidigt gav barnet. Jag anar nu att boken jag läste ur var en av alla Sötnosens böcker och arvet som det barnet kommer att förvalta som vuxen är hela min Sötnosenskatt av teckningar och framtida böcker.
Jag har inte bråttom att ge ut böcker för jag vet att det kommer att ske en dag och jag är helt förvissad om att Sötnosen lever vidare efter min död. Inte som en kommersiell produkt, utan som ett Guds barn som leder människor hem till Gud. Det kommer också mitt framtida barnbarn eller barnbarnsbarn att vara noga med.
Den riktige Jesus finns i Evangeliet. I Bibeln. Allt annat är människans tolkningar av honom vare sig det gäller konst, ikoner, kort, filmer eller andra produkter. Den riktige Sötnosen kommer att finnas endast i sina böcker. Vill man lära känna henne på djupet och komma henne nära behöver man inte undra var man ska söka. Och där hon är där är också Anden eller någon av alla hennes andra goda vänner som berättar om Gud.
Kram,
Comments