Jag är skör och gråtmild idag. Det är en sådan dag då jag känner mig ensam när jag är på platser där andra människor är. Mina tankar vandrar till några personer jag känner väl och de tankarna gör mig ledsen. Jag vandrar in på Facebook en stund och överväldigas av alla intryck som kommer osorterade mot mig därinne. Jag vandrar in i Kyrkans tidning och vandrar ut en stund senare med en känsla av splittring.
Jag känner mig oftast väldigt ensam när jag är tillsammans med andra människor. Som ett barn bland vuxna människor jag betraktar och undrar vad de sysslar med.
Så jag vänder hem och sjunker ner i mig själv igen. Lutar mig mot korset som är nedslaget i mitt hjärta och läser några rader ur Morfar Stinissens bok. "Livet är en gåva", står det som rubrik på sidan. "Du förstår mig", svarar jag min adopterade morfar. "Du är också som ett barn, precis som jag. Enkel och rak, utan krusiduller."
När jag står vid diskbänken en stund senare och brer mig två smörgåsar som jag toppar med dansk makrill tänker jag på orden som tycks inristade i mitt hjärta, "Kvinna i Kristus". De pekar ut en riktning för mig, "Kvinna i". Det är en rumslig plats, "Kristus". Jag vet inte vilka koordinater den platsen har men den finns och jag vandrar in och ut ur den platsen.
Kristus är en plats där jag inte är ensam eller känner mig ensam med sällskapet. Ibland är Morfar Stinissen där. Ibland är syster Eggehorn där. Både döda och levande tycks vistas där. Jesus är alltid där. Vi är alla barn på den platsen. Barn till Gud. Och vi är samtidigt vuxna. Man eller Kvinna i Kristus.
De som följt mig under många år vet att jag inte är speciellt förtjust i det jag anser är väldigt amerikanskt. Uttryck som 10 steg till framgång, 4 steg till rikedom, 9 steg till lycka. Ja, ni fattar. Men bara för att jag känner mig lite gråtmild och skör idag ska jag göra det jag inte brukar göra, presentera två stegar för er som båda leder till Gud.
Stege 1 består av sju steg och är den man först måste klättra i. En del kanske ser den som en stege man ställer mot ett träd och klättrar upp i för att komma närmre Himmelen. Jag ser det som en stege man klättrar ner på. Från huvudet till hjärtat.
En stege till stillhet
Jag har inte själv kommit på den, men jag använde den innan jag visste att den ens var uppfunnen. Och jag kliver ner i djupet av mitt väsen där Guds ande finns, inte upp och ut ur mig själv.
Stilla kroppen: upphör med fysisk aktivitet
Stilla sinnet: upphör med att analysera
Samtala: tala med Gud, berätta om din situation, be om råd och vägledning, visa dina intentioner, var dig själv. Detta är personligt.
Stilla dig själv/ditt själv: Be för andra. Visa kärlek för dina medmänniskor.
Tillbedjan: visa tacksamhet för Gud, Skapelsen och din plats i den. Var specifik.
Lyssna till tystnaden: öppna dig för Gud, tag emot Gud, bli sedd.
Var stilla: omfamna Gud, känn Guds närvaro, bli älskad.
Steg 1-4 är en mental nivå av aktivitet.
Steg 5-6 är en övergång till an andlig upplevelse
Steg 7 är kontemplation
Tre steg till att leva av Guds nåd
En liten stege jag själv har snickrat ihop av mina egna erfarenheter. Denna stege leder inte som den första, neråt från huvud till hjärta. Denna leder inåt. Från mitt hjärta in till Guds hjärta.
Sök Gud först, inte dig själv: använd stegen med sju steg som leder till stillhet för att komma närmre Gud.
Sök barnaskapet: återvinn barnets tro på och tillit till Gud. Överlämna dig till Kärleken. Låt dig älskas villkorslöst av Gud. Längta efter att lära känna Gud. Lär känna dig själv i mötet med Gud och bli hel.
Sök avbilden: var kvar hos Gud och låt dig formas av Hans kärlek. Sök Guds vilja för ditt liv. Lär känna Sanningen (Jesus) och låt dig genomsyras av Hans liv. Var öppen och beredvillig för Andens tröst, hjälp och vägledning. Lita till Guds plan och tid. Vet att du är älskad och att ditt liv är en värdefull gåva. Var en medarbetare åt Gud.
Madame Ooh la la iklädd den andedräkt som Gud anser klär henne väldigt bra. Hon står framför dörren till just hennes plats i Guds rike. Ett gammalt enkelt hem där sprickan i fasaden låter Guds ljus stråla fram ur hennes egna brister. Dessutom är sprickan vacker att se på. Den liknar ett träd.
Marken är torr under hennes fötter. Men hon känner ingen oro. Livets källa strömmar fram om och när den själv vill och förvandlar öknar till oaser. Själv ser Madame Ooh la la sig som en liten planta och hoppas att den kan visa på vägen hem till Gud. Snickarbyxorna berättar om hennes släktskap med en viss Josef och hans son Jesus. Blommorna har barnet inom henne, Sötnosen, målat dit. Solglasögonen är ett måste. Ingen kan se Gud och förbli vid liv.
De två stegarna, Stegen till stillhet och Stegen till Guds hjärta ledde alltså inte fram till några världsliga rikedomar och en själfull herrgård att bo i. Inte heller till framgång i mitt arbete, många följare och ett erkännande för allt jag gjort. Det fyllde inte kontot med pengar eller garderoben med snygga kläder. Jag blev inte någon eller något i världen. Men jag fann min egen plats i Guds hjärta och en kärlek som inte existerar någon annanstans. Inte illa för en maskrostös.
Kram,
Comments