Sedan min bästa vän ringde och berättade att hon skulle åka in på Hospis har min kropp varit tung som bly. Jag är med henne i mitt hjärta, känner jag, i detta slutskede av hennes liv och vår tid tillsammans. I en halv dag bara grät jag. Men inte förtvivlans gråt. Inte övergivenhetens gråt. Utan den djupa tacksamhetens och saknadens gråt. I bilen till mitt arbete hade jag ett långt innerligt samtal med min vän. Inom mig. Ett som liknade alla de tusentals timmar vi samtalat i

Den är flyktig och kan inte fångas in. Själen. Den tycks på samma gång vara komplett samtidigt som den lider brist och därför är full av längtan. Ju mer avslappnad jag är i min fysiska kropp desto friare tycks själen mig vara. Där jag är spänd och full av inre knutor kan den inte flöda fritt. Själen är som frisk morgonluft som porlar fram likt en glittrande vårflod. Hon kommer med liv. Hon är liv. Essentiellt liv och sinnlighet. Besjälad är människan och Skapelsen. Jag är ti

Han kom till oss med några varningens ord, men sade också: "Var inte rädd. Jag är med dig. Luta dig mot mig!" Trots allvaret i hans ord var jag inte rädd. Det var något med honom som utstrålade frid. Han kom till mig på den plats där han visste att han skulle finna mig. Ändå var vi inte ensamma. Jag var en i mängden men han talade till oss som vore vi en enda. "Var inte rädd. Jag är med dig." Jag undrar så här i efterhand hur det var möjligt. Att jag kunde rymma hela hans f

Jag vill vara det, ett Guds hus, ett hem åt kärleken. Jag önskar inget hellre än att vara en öppen och varm famn för honom som älskar mig bortom all rim och reson. Ett hjärta som han kan vila sig trötta huvud på. En själ han kan ströva omkring i och insupa hennes skönhet. Det är min djupaste, om än något udda längtan, denna förening med Gud. För jag har kommit att inse att när min djupaste längtan går i uppfyllelse, de korta stunder då det sker, då fylls min själ av glädje oc

Det har gått nästan en vecka sedan jag bloggade. Ovanligt för att vara jag. Tröttheten hänger sig kvar. Det känns som en baksmälla...

Jag behöver orden lika mycket som jag behöver honom som är Ordet. Orden är en relation. Ett vi. Ett du och ett jag. När jag är med orden...

Trettiotvå timmar varje vecka går numera åt till att resa fram och tillbaka till, samt arbeta som husmor i Lackalänga-Stävie församling i...

För mycket ord. För många människor. För höga ljud. För mig. Jag sorterar i allt det osorterade jag tagit emot denna morgon. Här, där...

Att sätta mig ned framför datorn för att blogga fyller mig med frid. Skriv-ande-t är en djup och innerlig relation med Anden som skapar...

Jag kröp över golvet iklädd min rosa mjukisdräkt likt en fågelunge som fallit ur sitt bo och nu sökte skydd. Strax före hade jag frågat...

Vilken bra titel på en bok, "Från kloster till kök". Den summerar mina tio senaste år. Jag skulle nog vilja skriva en sådan bok, försöka...

"Också jag tror, och därför talar jag." Det är Paulus som skriver så till församlingen i Korinth någon gång år 56-57 e.Kr. när han...

"Att leva har för mig alltid varit en stor ansträngning, en sorts svindel; det är jag som måste hålla balansen, hitta tyngdpunkten, det...

Bakom mig har jag en vecka som varit utmanande på många sätt. För kropp, själ, hjärta och sinne. Veckan har varit full av aktivitet och...

Barnen joggar förbi med lappar i handen. En vän kommer gående på andra sidan gatan efter ett besök hos handlaren. Den nye hundägaren i...

De tre pelargonerna i den svarta balkonglådan har jag vårdat med samma värme och kärlek som jag gör med alla växter i detta hem, ändå har...

"Kärleken söker någon att älska." Det är orden jag tar med mig från dagens predikan i högmässan. Ord jag inte förstod för tio år sedan,...

Bortom alla tomma ord och löften Finns Du Med Din kärlek Trofast intill döden Därför förblir jag i Dig I Dig har jag funnit min källa...

En dag och en kväll var själen orolig. I en kropp som omfamnat sin själ och gjort henne till sin livskamrat innebär det en orolig kropp....

Det är märkligt, men ändå är det just så, att när jag öppnar sidan för inlägg på denna blogg är det som om jag sätter mig vid ett tomt...