Med lockar i håret

Jag lockar håret denna morgon i hopp om att det ska vara till min fördel, men fotoautomaten är obarmhärtig. Alla tre gångerna. Tack gode Gud att jag inte ser ut så i verkligheten, åtminstone vill jag tro det, som jag kommer att göra de kommande tio åren på mitt förnyade körkort.

Det blev en sådan dag i dag. Få gjort saker - dag. Presenten från min mamma till ett av mina barn är nu inhandlad. Jag gick ut ur affären med en starkt förhöjd stressnivå och sade till kassörskan att jag tyckte synd om henne att hon behövde vistas bland alla dessa oljud. På varje sidokant av varenda hyllsektion satt en skärm som spelade upp reklam för varan som fanns just där på den hyllkanten. I ärlighetens namn var det hela en absurd upplevelse. Jag går aldrig in där igen, i den leksaksaffären.

I bilen fantiserade jag om en liten Sötnosenbutik där de enda ljud man hörde var mummel och skratt från barn som lekte och tittade nyfiket sig omkring. Om Sötnosen någonsin blir de där produkterna jag skissat på i flera år kommer hon aldrig att sälja i någon annan affären än sin egen minibutik. Det beslutet tog jag idag i när jag körde iväg till nästa affär i min lilla röda nyckelpigabil.

Senaste tiden har jag varit sugen på att prova på att måla lite akvarell så Akademibokhandeln på Emporia stod på min lista. Tanken att ta mig till konstbutiken Drewex nära Värnhemstorget hade snuddit vid mig, men jag orkade inte köra hela vägen dit. Det var klokt visade det sig.

Jag noterade när jag steg in i den väldigt välbesökta megavaruhuset att rösterna omkring mig kom från olika delar av Europas hörn och oljudet var mindre störande än i den mycket mindre leksaksaffär jag nyss besökt.

Tanken var att också kolla in om det fanns några trevliga sommarsandaletter på rean, men några skor blev det inte idag. Det råkade nämligen vara 70% på en del rit- och skrivblock på Akademibokhandeln, så jag gick därifrån en tusenlapp fattigare. Rik på en massa tomma vita ark att fylla med teckningar. Det säger något om hur jag prioriterar.

Sista anhalten blev Bunkeflo Återvinningsstation. En rälig gammal filt som hundarna haft, sprayburkar med färg och lite annat skräp hanmande där. Nu är jag hemma igen. Hundarna har varit med mig på en promenad i den något tryckande väderleken. Jag skriver här en stund, visar upp en del av den mindre fromma och andliga tillvaro som också tillhör min vardag. Om en stund ska jag bege mig ut på Youtube för att leta upp någon trevlig akvarellkurs så jag lär mig grunderna innan jag kladdar på de dyra akvarellarken. Jag behöver lite förnyelse. Inspiration. Göra något jag inte kan. Utamana mig själv konstnärligt och kreativt.

En runda med dammsugaren ska jag också ta denna molninga dag, och tvätt väntar på att strykas. I kväll kliver jag in på zoom hos kvinnorna i On Purpose Woman Global Community för att samtala på ämnet "Money and Sales".

Det är en sådan dag i dag. Få gjort saker - dag. Sådana dagar är också viktiga.

Det nya numret av On Purpose Woman Magazine är nu ute. Något försenat. Maken till grundaren och redaktören för tidningen, var nyligen med i en allvarlig bilolycka. Han håller på att återhämta sig men det tar tid. Detta nummer är därför också mindre än vanligt. Madame Ooh la la är såklart med, på uppslaget sidan 78-79. Här kan du ladda ner eller läsa tidningen: https://opwgc.com/magazine/ eller klicka på bilden nedan så kommer du dit.

Kram,