Hon gäspar och sträcker på sig när vi sitter i bilen på väg till jobbet som husmor. Det är första gången på länge som hon visar några livstecken, jag blir därför väldigt glad. Jag tänker på en textrad ur Bibelns erotiska och vackra bok, Höga Visan:
Stör inte kärleken, väck den inte, förrän den själv vill.
Det är längtan som väckt henne. Kärlekens längtan, snarare än längtan efter kärleken.
Under morgonens meditativa stund lyssnade jag till en bibeltext jag inte kunde dra mig till minnes att jag hört förut. Det var en av Jesu liknelser och jag grunnade en lång stund på den och bad om hjälp med att förstå vad Jesus ville ha sagt. I badrummet innan jag skulle ge mig iväg talade den till mig. Jag fick syn på något väsentligt om mig själv och plötsligt förstod jag varför jag vid sänggåendet igår kväll hade kollat på ett Youtubeklipp på min egen kanal.
Det är en väsentlig skillnad mellan att längta efter kärleken och att känna kärlekens egen längtan. Jag har aldrig kunnat urskilja detta förut. Först idag förstod jag det.
Längtan som vaknat till liv i mig är en längtan efter att samtala om Jesus. Det är kärleken som längtar efter att samtala om kärleken för att duka fram den åt andra och så föröka den. Det är en längtan som känns som en hunger och inte kan mättas på något annat sätt än just genom att tala om och samtala om Jesus.
Pingstafton 2017 satte jag mig ned med bibelläsningsplanen i min Bibel 2000 och riggade upp mobilen. Sedan påbörjade jag en daglig läsning av texterna i Bibeln och reflekterade över vad de kunde betyda och publicerade sedan dessa som videoklipp på min Youtubekanal. Serien fick namnet "Ett år med Gud".
Jag hade "bara" gått i kyrkan under 3,5 års tid när jag tog mig an detta något udda uppdrag. Jag saknade erfarenhet och teologisk bakgrund, men jag var full av kärlek och nyfikenhet. Kärlekens egen längtan hade vaknat i mig och den ville evangelisera oavsett om jag var skolad eller inte, vigd eller lekkvinna, mogen för det eller barnsligt naiv. Det blev 389 avsnitt inspelade mellan 2017 och 2019. Wow!
I juni 2018 började inspelningen av "Söndagarna med Jesus". Sammanlagt 67 avsnitt spelade jag in tillsammans med prästen Berth Löndahl där vi samtalade om evangeliet.
Kärlekens längtan har vaknat i mig igen. Hon gäspade ljudligt i bilen imorse och gnuggade sömnen ur ögonen. Hon är hungrig efter den långa dvalan och jag är djupt tacksam över att känna hennes närvaro igen, hennes säregna längtan, hennes djärvhet och styrka. Hon fick följa med mig på jobbet i församlingen och det märktes.
I bilen på vägen hem lät jag tankarna vandra och noterade att jag ofta går tillbaka till mina gamla fotspår och försöker tänka i nya banor kring sådant jag redan har gjort förut. Jag vill något annat nu. Något helt nytt. Därför talade jag med Gud och bad om att få lägga denna kärlekens längtan i hans händer. Längtan efter att i någon form tala om och samtala om Jesus. Att baka Livets bröd och servera andlig mat. För själen mättas inte av soppan jag lagar, hur god den än är. Inte ens av det hembakta brödet eller de smarriga kakorna. Själen hungrar efter Jesus, efter att utforska djupet av hans liv och död, efter att förstå liknelserna, tro på undren och att lära känna sanningen för att så sprida det kärleksbudskap som Jesus är. Det vore underbart roligt om pingsten i år, som infaller lika sent som 2017, kommer med uppdraget till mig att evangelisera i någon form igen.
Om du är bland dem som upptäckt att Guds väsens dörrar står vidöppna för dig, då är du kallad att dela din upptäckt med andra. Genom Guds öppenhet mot dig får du själv bli en öppen kanal där det gudomliga livet kan strömma vidare. Wilfrid Stinissen, belgisk-svensk katolsk präst, karmelitmunk och författare (1927-2013)
Kram,
Comments