top of page

Vägen till frid

Vilken resa! När jag tittar tillbaka på min andliga vandring blir jag faktiskt lite yr och nästan illamående. Den har varit turbulent och överväldigande. Mustig, märklig och emellanåt magisk. Vägen har varit krokig. Den har gått upp och ner och i kringelikrokar. Både höjderna och djupen har jag besökt. Tidvis har resan varit förbluffande och fantastisk, men också krävande och outhärdlig. När jag tar mig en titt bland gamla texter, sms-kommunikation, bilder och teckningar är det som att stoppa huvudet i en bikupa.


Det är ett par frågor i The Incubator, programmet som Andrea Hylen håller i som får mig att göra en tillbakablick.


*Think of yourself as a frequency holder. How have you been cultivating peace within yourself?


*Write about a time when you felt guided by something within – a calling, an inspiration, a time to study or learn something new.


Det har varit en rörig vandring fram till den frid jag idag känner. Den har varit överfylld av tankar, känslor och gamla minnen att titta på och bearbeta i någon form. Jag skulle inte orka göra om allt, men jag är oerhört tacksam för att jag har gjort det. Det inre kriget har upphört. Friden har fått fäste i mig.


När jag släpper ut alla bina ur bikupan och endast drottningen är kvar då ser jag att hon inte är ensam. Friden, freden och ordningen har sitt ursprung i någon annan än henne. Det som får henne att vibrera i en fridfull frekvens är en människa. En ovanlig person. Sänd till henne. En livskamrat. Men inte av samma väsen som henne. Han är ljus av ljus. Gud av Gud.


Jag har inte kultiverat frid i mig själv av mig själv. Jag har tagit emot friden av någon annan. Friden är en gåva utifrån som jag gjort till min. "Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet."Så säger Jesus i Johannesevangeliet 14:27. Friden i mig är en gåva jag fått av honom.


Jag har kallats flera gånger och känt mig ledd att stanna upp för att studera och lära mig något nytt. Men allt jag läst och lärt har inte lett till frid. Långt ifrån.

Vad som kommit med frid är mina meditativa möten med Jesus som startade 2009 och då ledde till att jag skrev boken tid att lyssna. Det som också kommit med frid är när jag öppnade Bibeln 2017 för att läsa lite ur den varje dag. Det blev då till min Youtubeserie Ett år med Gud.


Det är de dagliga meditativa mötena med Jesus och de dagliga läsningarna av Bibeln som bibehåller den frid Jesus gett mig. "Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna." Jag tror på vad Jesus säger i Johannesevangeliet 15:4-5. Mitt liv vittnar om det. Jag bär frukt. Riklig frukt. Men inte av mig själv. Jag är produktiv för att jag är kvar hos Jesus. Jag är fridfull för att jag är kvar hos Jesus.




Det finns där bland mina teckningar från 2010. Början på ett nytt liv. När jag sorterar i mitt inre. När jag söker efter vägen. När jag längtar efter kärleken. Jag vill hem till Gud.

Bilderna har alltid haft förmågan att tränga undan orden och ge mig en hint om vart jag är på väg och vad som väntar mig där. Bilderna har varit mitt sikte, det jag kunnat fästa mina tankar på.


Sedan 2009/2010 har jag haft detta smycke i min ägo. Det är formgett åt mig och för mig av en kvinna vid namn Maria. Hon fick i uppdrag att tillverka en drömfångare åt mig. Detta är min dröm. Det allra innersta i bikupan. Drottningen och hennes livskamrat.




Kram,



7 visningar

Comments

Rated 0 out of 5 stars.
No ratings yet

Add a rating
bottom of page