Det är okej att vara svag. Det börjar som ett samtal med barnet inom mig själv i bilen på väg till jobb. Det slutar som en härdsmälta i soffan när jag kommit hem. Jag imploderar. Det är omöjligt att förklara, vad som sker med mig och kraften i det. Men när det händer är jag chanslös. Jag faller. Jag rasar ihop i mitt inre. Inåt. Bortom de vanliga mänskliga gränserna. Genom alla de år jag levt mitt liv. Genom de skikt som håller döden på avstånd. Och den enda längtan som exis