Jag försöker skaka av mig den mörka unga man jag igår bevittnade på teve. "Ljus, varde ljus!" När jag sätter den unga kvinnan Lucia från Syrakusa på Sicilien, som troligtvis dog år 304, bredvid den nutida mannen då är han chanslös. Hennes ljus lyser för evigt och hans mörker skall förgå.
Om jag någonsin börjar tala om mig själv som en människa som kan hela er, som kan visa er vägen till den djupaste sanningen om er själva och som kan leda er till upplysning, gå då er väg. Lämna denna blogg och lyssna inte på mina ord.
Om jag slutar att tala om Jesus som människans frälsare, stäng dina öron för mina ord.
Om jag säger att jag är ljus och kärlek, att inget mörker finns i mig, lås ditt hjärtas portar och utestäng min närvaro.
Om jag påstår att jag kan vägleda dig och att jag känner din väg, vik då av från min sida omedelbart så att du inte går mer vilse.
Världen är full av självutnämnda andliga vägledare. En del av dem är nattsvarta och våldsamma. De drar sig inte för att riva ner de sunda gränserna och det goda försvaret som skyddar människans kropp och själ. De vill ha makt över människor och skaffar det genom att få människorna att agera så illa att skam och skuld tystar dem.
Andra vill visserligen verka i ljuset men leds av likasinnade människor. De liknar unga människor som lyssnar till jämngamla influencers på sociala medier stället för att lyssna till äldre människor med verklig kunskap och livserfarenhet.
Jag tror att den största faran i alla former av andlighet, mörk eller ljus, är övertron på sig själv och sina förmågor.
Om jag talar om mig själv för att peka på mig själv, sök dig då någon annanstans om du önskar svar på livets frågor. Om jag talar om mig själv för att så kunna vittna om Gud, då kanske jag kan vara till någon nytta också för dig.
Jag är människa, inte Gud. Lyssna inte till mina ord om de är tomma. Mät mig utifrån frukten av mina handlingar.
Kommer jag med frid, slå då gärna dig ned en stund och lyssna efter Guds ande mellan raderna av mina ord. Guds ande är den verklige vägledaren, den du ska söka, åkalla och ta emot. Guds ande kommer med sanningen. Inte min sanning eller din sanning, utan sanningen. Guds ande pekar på Jesus. Lär känna honom, hans liv, hans ord och hans handlingar så lär du känna Gud.
Kommer jag med oro, gå bort från mig med en gång. Det sista jag vill är att vilseleda en människa, att föra henne bort från Gud och binda henne till mig.
En dag hoppas jag kunna sammanställa ett utdrag av alla mina texter till en vacker bok. En andaktsbok. Jag läser tre olika andaktsböcker varje dag. De har jag som hjälp för att hålla mig kvar på vägen Jesus har berett åt mig genom sin död och sitt liv. De är skrivna av människor som gått före mig på den vägen och som därför känner till både frestelserna som lurar och gåvorna att plocka upp. De har gått genom de mörka partierna och de upplysta. De har haft sin beskärda del av livets svärta och svårigheter, sina egna tvivel men också en inspirerande resa i sin tro. De har sökt och funnit, gått vilse och hittat tillbaka. De följer Kristus, men har också andra kristna som förebilder. På frukten igenkänner vi de människor som lever nära Gud och som är fyllda av Guds ande.
Jag tror att Guds avbild finns nedlagd i varje människa. Jag tror att den avbilden är den vi kallar för "vårt sanna jag". Jag tror att "vårt sanna jag" är lätt att förväxla med vårt mest uppblåsta självupptagna jag, det vi kallar för vårt ego. Det ego som tror att livet kretsar kring den egna personen. Det ego som tror sig lysa, älska och leva av egen kraft. Jag tror att "det verkliga sanna jaget" är ett vi, ett kärleksfullt du och jag, en relation med Gud. Och att det är den relationen som då och då får oss att lysa, älska och leva som en människans vän.
Så mörk är natten i midvintertid, men se då nalkas Lucia. Hon kommer den goda med ljuset hit, hon kommer med hälsning om julefrid, hon kommer med ljus i sin krona.
I mörka natten i midvintertid, vi hälsar dig väna Lucia. Välkommen du goda med ljuset hit, välkommen med hälsning om julefrid, välkommen med ljus i din krona.
Text: Johhny Johansson
Musik: Carl Bertil Agnestig
Kram,
Comments