top of page

När Gud har ett finger med i spelet

Efter en lång fika med en vän och därefter några timmar i affärer längtar jag hem. Hemma är här. Hemma är på denna blogg. Hemsidan är mitt fysiska och samtidigt virtuella hem. Jag tycker om att ha det rent och fint härinne. Klart och tydligt. Och viktigaste av allt - att det är bebott och själfullt.

Jag är här. Gud är här. Det är vår närvaro som sätter tonen. Våra röster ni hör. Oss ni känner av. Det är ett hem fyllt av kärlek, för vi älskar varandra djupt och innerligt. Vi vill inte ändra på varandra och tappar aldrig intresset. Vi tar varandra för givet på ett gott och vilsamt sätt. Trygghet ger det oss båda. Vi vänder inte varandra ryggen för någon annan. Behöver andra människor hjälp kommer vi till undsättning tillsammans. Där jag är, är också Gud. Där Gud är, är också jag. Vi gillar att vara tillsammans. Jag kan vara hans händer och han kan vara mitt hjärta.


Jolle vara bara en liten kille när han skrev dessa ord i sanden på en strand i Grekland. Jag var inte ens där. Jag var i Sverige. Men hans budskap har jag burit med mig i alla år. Jag känner igen sanningen när jag hör den, också om jag inte förstår den till fullo. Gud låter ibland sin heliga ande tala genom barn.



Det sista porträttet för Bunkeflo kyrkoblad är inskickat. Sedan 1997 har jag porträtterat och gett röst åt andra människor i tidningar, böcker, fackliga magasin, kyrkoblad och på bloggar. Jag sätter inte bara punkt för ännu ett kapitel. Jag slår igen en hel bok. Tjugosex år i människors tjänst. Många gånger har jag skrivit om de människor som annars inte hade blivit synliga eller hörda. Jag är tacksam, glad och stolt över mitt arbete.


Tack Gud, för denna möjlighet, för allt du hjälpt mig med under dessa år och de människor som jag fått möta och de som varit till min hjälp!


Nu är det Gud och jag. Fadern, Sonen och den heliga anden jag vill skriva om och ge min röst åt. Den kärlek som finns mellan dem, för mig, för alla som läser, ja för allt och alla i vår värld. Det är mitt arbete framöver. Ett som startade 2009 i en liten skala med bloggen tid att lyssna om Jesus, och som alltsedan dess kommit att växa till att innefatta allt jag gör idag.


Gud är den ende arbetsgivare jag känner fullt förtroende för och är helt trygg med. Gud vet när han ska utmana mig och när han ska vara varsam och låta mig göra saker på rutin för att jag behöver vila. Gud vet när jag behöver inspireras och prova lite nytt, samtidigt som han ser till att jag är kvar med det som ännu inte är fullbordat.

Gud förkastar mig inte när jag är svag och kräver inte att jag ska generera vinst. Gud använder det jag har och ser till den förmåga jag har idag. Gud är den bästa handledaren för den som behöver arbetsträna under en lång tid. Allt går att använda hos en människa enligt Gud. Både hälsa och sjukdom, liv och död, rikedom och fattigdom, gemenskap och ensamhet, fruktbarhet och avsaknad av den. Ju mindre jag kan bidra med, desto mer skjuter Gud till. Hur ska jag inte vilja arbeta för en sådan Gud?


Gud praktiserar gemensam egendom och erfarenhet, för Gud äger allt och är givaren av allt. När jag saknat pengar till hyra och mat, har Gud tagit från den som haft mycket och gett till mig. När jag har saknat bil, har Gud sett till att någon annan lånat sin bil till mig. När jag saknat ett hem, har Gud sett till att jag fått bo hos den som har ett. När jag saknat kläder, har Gud sett till att andra rensat i sina garderober. När jag saknat pengar till barnens presenter och studentfester, har Gud sett till att andra gett mig så mycket som jag behövt. Detta är fullt möjligt om människorna i ens liv lyssnar till Gud i sitt eget hjärta och delar med sig av vad de fått av Gud.


Nakna föds vi. Nakna dör vi. Ingenting äger vi. Allt förvaltar vi åt Gud. Det är en möjlighet vi människor har, att dela med oss av vårt överflöd till de som behöver det. Det kan vara pengar och saker, ett hem eller en bil. Men det kan också vara vår tid och vår röst, vår sårbarhet och vår öppenhet. Allt vad vi har kan vi dela med andra. Det ena är inte bättre än det andra. Det andliga är inte heligare än det värdsliga. Vad en har, behöver alltid någon annan. Vad vi har kan vi dela. Vad vi behöver kan vi ta emot.


Om jag ger när jag har en möjlighet att ge, kommer jag att kunna ta emot när jag behöver det. Jag vet nu att det är sant. I väldigt många år har jag levt på ett sådant sätt att Guds löften har visat för mig att de är sanna. De är inte tomma. Jag kunde ha valt att sätta mitt hopp och min tillit till det säkerhetsnät vi byggt upp i vårt svenska samhälle. Men jag ville inte det. Det saknar en kravlös kärlek. Det saknar tålamod och kräver snabb återhämtning. Det stressar och pressar mig. Det vill mig inte väl. Det vill att jag snabbt ska vara tillbaka och arbeta åt det. Så jag valde att lita på människor istället, att de älskar mig och vill att jag är frisk och mår bra. Och jag mötte kärlek, generositet, omsorg och tålamod. Tack till er alla för allt ni gjort för mig och allt ni skänkt mig under dessa år! Tack Gud för att du sände dem i min väg och öppnade deras hjärtan.


Det var aldrig min vilja som var problemet. När jag tittar tillbaka till min tonårstid då min egen vilja vaknade och satte ut en riktning i livet, så var min vilja inte i opposition till Gud. Viljan var god från början. Inte perfekt, men snäll.

Vad jag haft problem med är tillit. Tillit till vuxna människor. Och det har sina helt naturliga skäl. Min brist på tillit färgade av sig på min bild av Gud. Genom att jag har valt tillit till mina nära och kära under mina svåra år, istället för till det opersonliga systemet vi byggt upp i vårt samhälle, har det också förvandlat min syn på Gud.

Gud blundar inte när jag är i nöd. Gud står inte och ser på när jag svälter. Gud låter mig inte tyna bort och dö. Gud vill agera. Och det vill han göra handgripligen genom andra människor. Vi kan välja att vara Guds händer som hjälper en medmänniska. Och vi kan vara den människa som vänder ryggen till när någon sträcker ut sin hand. Vår vilja styr utfallet.


Jag är omvänd. Det har tagit 24 år. Jag ser helt annorlunda på livet, har en annan livsstil och prioriterar på ett helt nytt sätt. Det är skönt att vara omvänd. Fridfullt.

Jag tror på en ljus, varm, varsam och trygg framtid för mig själv och Gud. Vi är ganska enkla till vår natur. Vi behöver inte så mycket, men det vi verkligen behöver det avstår vi inte.

Vill ni ha en glimt av vår kärlek i ert hem? Köp då gärna en tavla. De finns under fliken "Galleri och butik".


Kram,

Marie



bottom of page