top of page

Det nya livet bär knoppar

Jag tittar ut och ser att solen har krupit in i det lilla hörnet på uteplatsen. Jag ska sätta mig där om en stund och äta frukost. Buketten med tulpaner har stått på matbordet över natten inslagna i papper. Jag ska ta bort omslaget från dem om en stund. Idag tar jag det bara lugnt och låter gårdagens vernissage och öppningen av min utställning i Strandkyrkan sjunka in. Jag känner mig som eken utanför uteplatsen. Grenarna är fulla av små knoppar.


Det är min inre människa som nu knoppas. Den som Gud har sått i mig och som Jesus formar fram. Den nya människan som till det yttre bär min mammas och pappas arvsanlag och likhet, men som till mitt inre har personlighetsdrag från min himmelske far.

Gud skapar. Det gör också jag. Gud skapar skönhet och vackra ting. Det gör också jag. Min själ är en konstnärssjäl. Kreativiteten är min största likhet med Gud.


Jag har ibland funderat över om jag försökt göra mig själv speciell, som när jag sade nej till ett förlag som ville ge ut Sötnosen men också använda mig som illustratör till andra böcker. Eller när jag nu lämnar över pennan till någon annan att skriva porträtten för min församlings kyrkoblad. Gör jag mig omöjlig och ställer mig i vägen för både Gud och mig själv? Men så är det inte. Tvivlen har suddats ut. När jag idag läser denna bibelvers i Stinissens bok "Idag är Guds dag" så får jag Jesu ord på det jag vet i och om mig själv.


Jesus sade: »Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda.« (Mark 4:26-28)


Jag är en mycket god jord. Oerhört fertil. Men jag vet idag vad som sker med mig när jag låter andra än Gud så i min jord. Min jord utarmas. Jag töms på liv, blir sjuk och riskerar att dö i förtid.


Med Gud är det annorlunda. Vad Gud sår i mig tar Gud också hand om. Jag behöver bara låta det ske genom att avstå från att driva på tillväxten för att nå fram till skördetid. Avstå från att försöka forma det som kommer upp ur jorden. Och istället glädjas åt vad varje säsong kommer med till mig som jag får dela med er andra.

Så lever inte vi människor längre, av vad jorden ger. Vi vill kunna bestämma över allting, driva på och driva fram vad vi är sugna på i stunden. Men den sortens livsföring är inte hållbar. Den utarmar allt och alla på sikt.


Jag kan därför inte arbeta med ett förlag där jag förväntas producera vad förlaget vill skörda, snarare än vad Gud vill så i mig. Jag kan inte längre lyssna till en annan människas berättelse för att sedan ägna timmar åt att urskilja vad som är av människa och vad som är av Gud och vill lysa igenom i porträttet. Det suger ur alltför mycket livskraft ur min jord.


Närproducent åt Gud, det kan man kalla mig. Jag säljer närodlad andlig frukt. Jag vill ha en hållbar livsstil som inte tar livet av mig, så att jag förblir en jord åt Gud livet ut.

Den som vill ha en bok, en tavla eller något annat från mig får helt enkelt välja något av det jag skördat denna eller en tidigare säsong. Exempelvis en tavla ur min senaste kollektion "Kärt barn har många namn".



Emmanuel, tavla av Marie Ek Lipanovska
EMMANUEL

Hela kollektionen hittar du under fliken Galleri och butik.



Tack för allt stöd inför gårdagens vernissage!

Marie

bottom of page